”Utgångspunkten för ett generationsskifte är oftast att jag eller någon annan mäklare kommer ut och gör en opartisk värdering av gården. Sedan kan det bli ett långt samtal om vilka beslut man ska ta, om gården ska säljas eller gå vidare i familjen”, berättar Jennie.

Ett generationsskifte tar ofta flera år. Det är viktigt att alla i familjen får komma till tals, oavsett vem som ska ta över gården. En öppen diskussion, struktur och en realistisk tidsplan är viktig. Förutom att man ska genomföra en opartisk värdering är ett generellt råd att ha regelbundna möten och dokumentera allt ni beslutar.

”Är man till exempel flera syskon och en av dem ska ta över gården behöver de andra bli kompenserade på något sätt. Sådana saker kräver mycket diskussion för att alla parter i skiftet ska bli nöjda”, säger Jennie.

Skattesituationen är en viktig del i skiftet som styr om överlåtelsen bör ske via gåva, köp eller en kombination av dem. Det gäller både för den som lämnar över ägarskapet och inte minst för den som tar över. I många fall styr även de mjuka värdena i generationsskiftet. För många är det ett värde i sig att gården faktiskt drivs vidare, något som kan vara svårt att sätta en ekonomisk prislapp på. Inget generationsskifte är det andra likt och det finns inget ”rätt” svar på hur man ska göra. Det är därför viktigt att ta hjälp av en specialist som också kan vara opartisk i skiftet, till exempel en jurist, en rådgivare på banken eller en fastighetsmäklare.

En total ”rättvisa” är svår att få till vid ett ägarskifte inom familjen om gården ska fortsätta bära sig ekonomiskt. Det är därför viktigt att upprätta ordentliga avtal och bestämma i vilken takt den yngre generationen ska ta över ägande, ansvar och drift av verksamheten samt när och om föräldrar och syskon ska kompenseras ekonomiskt.