Livet och portarna börjar öppnas igen, efter pandemistängningen. Det är som om vi kryper ut ur en grotta, isolerade sedan mars 2020. Ja kanske lite överdrivet, vi har ju inte haft nedsläckt hus precis, men begränsningar på människoflöde.
Men nu spirar det i kulturlivet som aldrig förr, det är som att alla längtar! Jag har varit tre gånger på Vitlycke Performing Art, där det varit dansfestival i veckorna tre! Tänk att mitt i ”ingenstans” kunna se internationella föreställningar! Ännu en konst- och kulturhärd i kommunen!
Vad är det i jordmånen som gör att så många vågat satsa på konsten och kulturen i denna del av Sverige? Allt sedan Arne Isaksson kom cyklandes (det sägs så) till Gerlesborg och startade upp kurser i det gamla pensionatet, har det bara fortsatt...