Vi brukar kalla oss professionella strandstädare. Vi har samlat på oss mycket erfarenhet genom åren såsom var, hur och när vi städar. Exempelvis kan vi välja att ”actionstäda” - springa över en strand och plocka upp all ny plast som flutit in, eller så kan vi koncentrera oss på en strand med städskuld och ägna en månad åt att gräva upp den. Under vintern när det är snö eller tjäle så kan vi göra förberedande arbete, röja vresrosor och elda upp dem och göra inventeringar. Vi har även mycket arbete med information såsom föreläsningar, administration samt dokumentation.
Hur en strandstädares arbetsdag ser ut beror på vädret. Blåser det mer än 20m/s så lämnar vi båten i hamn och hittar hellre en strand på fastlandet. Blåser det aningen mindre så finns det alltid öar i den inre skärgården som kan erbjuda lä och rimlig angöring. Är det stilla drar vi oss så långt västerut vi kan, allra helst till Väderöarna om fågelskyddet tillåter, om inte, så tar vi oss utsida de yttre öarna i den kustnära skärgården. Har det varit storm så vill man ut och städa så nära inpå det går. Det en storm ger, kan nästa ta tillbaka. Det gäller att städa av stränderna så fort som möjligt för att inte plasten åter ska förenas med havet.
Man får efterhand en känsla för vad man kommer hitta på en specifik strand. Alla stränder har olika förutsättningar beroende på vilken typ av fraktion som stenarna på stranden har eller åt vilket väderstreck den vetter. Lutningen och hur beväxningen ser ut spelar också in, men framför allt hur det ser ut runtomkring. Är det öppet hav utanför så är chansen stor att det är en helt ren strand. Här har vågorna spolat upp plast men senare också tagit den med sig ut igen. En riktigt bra och tillfredställande plaststrand ska helst ligga i lä bakom en annan ö, där havet och strömmarna kan föra in plasten från två håll. Allra helst är det två strömmar som möts och bildar en virvel, och innanför denna bör stranden ligga. Hittar man en sådan plats vet man att man kommer få en god skörd. Troligen finns här även en ganska stor städskuld, för här har även tångvallar bildats som har förmultnat och begravt plasten. Detta kan kännas sorgligt men det är på ett sätt faktiskt bra, för här har plasten kunnat ligga skyddad i upp till 50 år innan någon får för sig att städa upp den. Tångvallen har skyddat mot vind och solljus så en stor del av plasten har inte fragmenterats utan är relativ intakt, trots sin ålder.
Vågor, strömmar, vind och strand samarbetar kring hur plasten sorteras. På vissa platser, framför allt på branta stränder, är det väldigt iögonfallande. På en del av stranden kan det ligga endast tändare medan en annan belamras av petflaskor eller hagelpatronhylsor. Vikt, storlek och form påverkar var de samlas. Stränder som består av mest stora stenbumlingar är kvarnstränder. Här ser man oftast inte så mycket plast bara enstaka större föremål. Vågorna flyttar runt stenblocken och de fungerar som kvarnstenar där plast fastnar och mals ner i småbitar eller remsor – det kan se ut lite som ett musbo under. Lite brantare stränder har ofta växtlighet på sig. Längre ner är det strandkvanne och strandkål och ovanför växer ofta vresros och slån.
Vresrosen är en invasiv art som egentligen inte hör hemma i Bohuslän men den verkar gynnas av plast, och vice versa. Plasten som göms i gamla tångvallar gör marken lucker och skapar håligheter i vilket vresrosen trivs. På nästan alla stränder så växer vresrosen ovanpå en städskuld. Huruvida plasten eller vresrosen har kommit först ska vara osagt, det kan ju vara så att vresrosorna har fångat upp plasten, erbjudit den lä, och sedan begravt den under sina rötter men det känns som om de lever i symbios där plasten bjuder på en bra växtmiljö och där vresrosorna fångar upp ny plast och ger den en trygg och vindskyddad plats att slå sig till ro på.
Bohusläns skärgård har blivit till Europas soptipp. Strömmar från Östersjön, Nordsjön samt Jutska strömmen från Europas västkust förenas utanför Bohuslän och bildar där en stor virvel där plasten cirkulerar tills den sjunker eller förs in mot land av vindar. Vi har en teori om att Väderöarna vid vissa tillfällen hjälper till att bryta upp virveln och på så sätt föra in plasten mot land vilket i så fall också skulle förklara varför norra Bohuslän är extra hårt drabbat av marint avfall. Plasten förs in mot Bohusläns skärgård som i sin tur fungerar som ett slags filter och gör det möjligt för oss att ta hand om den. Upp till 80% av plasten kommer från utlandet förutom i juli månad då ”sommarplasten” dyker upp på stränderna. Ca 75% av plasten kan relateras till fiskeindustrin och sjöfart.
En stor del plasten är vad vi kallar städskuld, dvs. plast som har ackumulerats på stränderna över tid – kanske ända sedan 60-talet eller ännu längre tillbaka. Ungefär 5% av all plast som tillverkas kommer slutligen att hamna i havet. Om man begrundar det och samtidigt vet att plastproduktionen globalt varje år ökar. Just nu uppgår produktionen till ca 500 miljoner ton/år och cirka 300 miljoner ton av det blir plastavfall varje år. Man uppskattar att det finns ca 150 miljoner ton plast i havet just nu och år 2050 räknar man med att det kommer finnas mer plast i haven än vad det finns fisk.
Plast är ju återvinningsbart, eller? Ungefär tre procent återvinns om man ser på en globalt basis – ca sju till tio procent i Sverige som ligger i framkant. Vi måste helt enkelt sluta köpa onödig plast och ställa krav på handeln som fortsätter att förpacka produkter i plast fast det oftast inte krävs. Väldigt stor del av plasten som tillverkas är engångsplast – alltså plast som är gjort för att hålla i hundratals år men kanske bara används i några sekunder i sämsta fall.
Det finns så mycket att skriva om plast i havet. Hur det påverkar det marina djurlivet. Hur det påverkar oss människor nu när vi alla har mikro och nanoplast i blodet. Hur vi arbetar fram metoder för att ta hand om mikroplasten på stränderna…Men det får bli en annan gång.
235 ton.
235 000 kg eller motsvarande drygt 11 miljoner plastflaskor.
Det är mängden plast som Pelagiska har städat upp från Tanums skärgård. Hittills.
Emil Olofsson
PELAGISKA
