Är du heltidsstudent får du endast CSN för 40 veckor om året. Se till att jobba extra under de resterande 12 veckorna om året och kanske även under kvällar och helger under resten av året om du har möjlighet? Den extra inkomsten kan betyda mycket för din studentbudget. Se till att ha koll på din årsinkomst dock och meddela CSN vad den är så att du inte överstiger fribeloppet och blir återbetalningsskyldig för att du tjänar för mycket. Det gäller även om du säljer fonder eller fastigheter med vinst.

Om du är under 29 år, betalar mer än 1800 kr för ditt boende och har en årsinkomst under 86 720 kan du få bostadsbidrag. Här är det också viktigt att ha koll på årsinkomsten så man inte blir återbetalningsskyldig om den skulle vara högre än vad man redovisat i sin ansökan.

Om du sommarjobbar eller jobbar extra kan du begära jämkning. Det betyder att din arbetsgivare drar mindre skatt på varje lön. Du får på så sätt ut mer i lön varje månad i utbyte mot att du inte får så mycket skatteåterbäring tillbaka på deklarationen. Se dock upp så att du inte betalar för lite skatt och får restskatt. Om du studerar på en annan ort än den du exempelvis sommarjobbar på kan du även göra avdrag i inkomstdeklarationen för tillfälligt arbete på annan ort än bostadsorten.

Stipendier kan ge ett extra tillskott till studentekonomin eller bygga grunden till en sparbuffert. Det finns en mängd stipendier att söka som många studenter inte tänker på att man kan göra. Kolla upp vilka stipendier som finns att söka där du ska studera. Något som också kan ge ett extra klirr i kassan är att delta i undersökningar. Många erbjuder betalning i utbyte mot att få deltagare till sina enkäter. Genom att delta i en undersökning någon gång ibland kan du få en liten extra inkomst vid sidan av ditt CSN.

Den i särklass största utgiften för en student är bostaden. Genom att dela bostad med en kompis och bo i kollektiv eller korridor kan du spara in någon tusenlapp eller två på hyran. Det är såklart inte för alla men fundera på om det är något du kan tänka dig för att få lite pengar över i studentekonomin.

Den näst största utgiften för inte bara en student utan vilken vuxen person som helst är mat. Genom att planera dina matköp, utnyttja studentrabatter och handla på extrapris kan du spara in många hundralappar i månaden. Framför allt sparar du pengar genom att göra matlådor i stället för att köpa lunch och fika i skolan eller ute på stan.

En tuff men nödvändig utgift för en student är kurslitteraturen men du måste inte köpa nytt varje gång. Genom att vara ute i god tid och kolla upp vilken kurslitteratur som kommer i nästa kurs kan du låna böckerna på biblioteket. Om de inte finns att låna finns det en mängd sajter där du kan både köpa och sälja gammal kurslitteratur till ett billigare pris än nyinköpt.

Apropå gammalt så kan du spara mycket pengar på att shoppa kläder på second hand och köpa begagnade prylar till hemmet. Idag finns det extremt många second hand-alternativ och loppmarknader där du kan få tag på snygga grejer till bra kvalité för en billigare peng.

Det är inte bara att köpa begagnat som sparar pengar utan också att sälja begagnade saker och kläder du inte behöver längre. Lägg ut dina gamla grejer på säljannons och tjäna dig en extra hacka.

Tio olika streamingtjänster är en lyx som man kanske inte kan unna sig som student. Kolla över vad du har för abonnemang och säg upp de du inte behöver. En, max två streamingtjänster och ett telefonabonnemang räcker. Kolla även upp om din telefonoperatör erbjuder billigare studentabonnemang. Med hjälp av Abonnemangshjälpen kan du hitta alla dina abonnemang och säga upp dem direkt i appen!

Apropå billigare abonnemang, det finns en mängd studentrabatter där ute, både lokalt och nationellt. Kolla upp vilka som finns nära dig på exempelvis Mecenat och Studentkortet.se. 

Genom att gå eller cykla dit du ska kan få dig att spara in massor av pengar på till exempel bensin eller busskort. Ska du någonstans längre bort, åk kollektivt istället för att köra bil. Bilar är en riktig pengatjuv!