Till skillnad från ränta som du betalar till banken på dina lån kan du få tillbaka ränta på pengar du sparar på banken. Det kallas sparränta. I den här artikeln berättar vi om vad sparränta är och på vilka sparkonton du kan få det på.
På vissa typer av sparkonton kan du få ränta. Det betyder att du får tillbaka en viss procent av ditt sparkapital i ränta. Lite som en betalning för att du har dina sparpengar på banken. Vanliga privatkonton, där till exempel din lön går in och dina utgifter går ut, brukar inte ha någon ränta. Däremot brukar sparkonton ha ränta och ju längre du ”binder” dina sparpengar, ju högre brukar den räntan bli. Till exempel har ett fasträntekonto där du binder dina sparpengar så du inte får ta ut dem under ett visst antal år, en högre ränta, till skillnad från ett vanligt e-sparkonto där du får ta ut och sätta in pengar hur mycket du vill, som har en lite lägre ränta.
Fördelen med att spara pengar i ett konto med ränta är att du får avkastning samtidigt som du inte tar någon risk. Det är alltid bra att ”förvara” dina sparpengar på konton som kan ge lite avkastning. Annars kan det lätt bli att inflation ”äter upp” ditt sparkapital och dina sparpengar blir mindre värda med tiden.
- För bästa avkastning över tid brukar vi på banken alltid rekommendera att en del av sparandet ska ske i ett aktie- eller fondsparande. Det kräver dock att du sparar pengarna i några år så de får tid på sig att växa. I ett sparkonto med ränta tar du ingen risk, dina pengar är skyddade av den statliga insättningsgarantin och du kan vara säker på att du får tillbaka ditt insatta kapital tillsammans med räntan, säger Olle Kristoffersson, privatrådgivare på Sparbanken Tanum.
Det som avgör vad bankerna sätter för sparränta är hur räntemarknaden utvecklas över tid. Här spelar både Riksbankens reporänta in och konkurrensläget på bankmarknaden. Det betyder att ju mer det rör sig på räntemarknaden, ju mer rör det sig bland sparräntorna.
- Generellt kan man säga att när utlåningsräntorna går upp gör även sparräntorna det. Så när det blir dyrare att låna pengar, blir det mer förmånligt att spara dem, säger Olle Kristoffersson.
Vilken typ av sparkonto du ska ha och om du ska ha bunden eller rörlig sparränta beror helt på vad syftet med ditt sparande är. Om du exempelvis sparar till buffert, kontantinsats eller en resa är det bäst att spara på konto, eftersom du snart kommer ta ut pengarna. Ska du spara på längre sikt är börsen ett bättre alternativ att förvara pengarna på då du kommer få ut mer avkastning.
- Ett tips är att om man sparar till en specifik sak som kommer ske om ett eller två år, till exempel en kontantinsats eller en resa, att man sparar i ett fasträntekonto och binder pengarna till dess man ska ha dem. Då tar man ingen risk med pengarna men får ändå ut lite mer ränta än vad man skulle få i ett vanligt konto, säger Olle Kristoffersson.
När du sparar pengar du inte kommer ta ut på flera år är börsen ett bra alternativ. Historiskt sett har börsen alltid gett betydligt bättre avkastning än sparkonton om man låter pengarna växa ett tag.
Tre frågor att ställa dig själv innan du väljer sparkonto:
