Amortering och amorteringskrav
Läs mer om amorteringsreglerna och hur mycket du som bolånetagare måste amortera.
Du har säkert hört talas om begreppet skuldkvot någon gång, speciellt om du har lånat pengar. I den här artikeln förklarar vi allt om vad skuldkvot är, varför den är viktig och hur du räknar ut den.
Skuldkvot är benämningen på hur mycket skulder du har i förhållande till din inkomst. Man kan säga att det är ett mått på hur skuldsatt du är. Ju högre skuldkvot du har, ju mer skuldsatt är du. Skuldkvot är viktigt att ha koll på när du ska ansöka om ett bolån eftersom det avgör hur mycket du får låna och hur mycket du behöver amortera.
Det är enkelt att räkna ut sin skuldkvot. För att räkna ut din totala skuldkvot adderar du ihop alla dina skulder vilket inte bara innefattar bolån utan även privatlån, billån, studielån och andra smålån. Sedan dividerar du detta med din totala årsinkomst. Bor du ihop med någon annan räknar ni på er bådas årsinkomst.
Till exempel såhär: Du har en total årsinkomst på 350 000 kr före skatt. Du har ett bolån på 1 500 000, ett studielån på 200 000 och ett billån på 80 000 kr. Då räknar du ut din totala skuldkvot såhär:
(1 500 000 + 200 000 + 80 000) / 350 000 = 5,08 (508 %)
När du ska köpa bostad och ansöker om ett bolån räknar banken ut hur stor din skuldkvot är baserat på enbart bolånet. Övriga skulder tas alltså inte med. Det är den skuldkvoten som avgör hur stort amorteringskravet blir. Har du över 4,5 % i skuldkvot omfattas du av amorteringskravet och behöver amortera 1 % mer varje år utöver ditt tidigare amorteringskrav som baseras på din belåningsgrad. För att räkna ut det tar du storleken på ditt bolån dividerat med din (eller ditt hushålls) totala årsinkomst. Du tar alltså inte med övriga skulder.
Till exempel såhär: Du och din sambo har tillsammans en årsinkomst på 720 000 kr före skatt och har ett bolån på 3 500 000. Det räknar du ut såhär:
3 500 000 / 720 000 = 4,86 (486 %)
Belåningsgrad | Amorteringstakt | Amorteringstakt för lån med en skuldkvot över 4,5 % |
0-50 % | Inget krav | 1 % per år |
50-70 % | 1 % per år | 2 % per år |
70-85 % | 2 % per år | 3 % per år |
Det finns idag ingen regel eller lag som säger hur stor skuldkvot man max får ha. Däremot har flera banker ett skuldkvotstak vilket innebär att du kan bli nekad att låna pengar om du har en skuldkvot som överstiger bankens skuldkvotstak. Det finns ett förslag från Finansinspektionen om att införa ett skuldkvotstak på 600 % för alla låntagare i Sverige. Om förslaget går igenom skulle det innebära att man inte kan låna mer än 6 gånger sin bruttoinkomst.
Det finns endast två sätt att sänka din skuldkvot på. Antingen sänker du dina skulder eller höjer dina inkomster. Din skuldkvot sänks alltså ju mer du amorterar och betalar av på dina lån. Den sänks också om du får löneförhöjning och ökar din totala årsinkomst.
År 2020 var den genomsnittliga skuldkvoten i Sverige 307 % (räknat på bruttoinkomst). Det är en ökning från 296% år 2019. Vad som är en normal skuldkvot beror helt på vart du bor och hur din ekonomiska situation ser ut. Låginkomsttagare har oftast en högre skuldkvot än höginkomsttagare eftersom klyftan mellan inkomst och lån blir större för en låginkomsttagare. Unga bostadsägare har oftast en högre skuldkvot jämfört med äldre bostadsägare, på grund av att de inte hunnit amortera och betala av sina lån och heller inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden i lika stor utsträckning som äldre har. Det är dessutom en högre medelskuldkvot i storstäder jämfört med landsbygden, främst på grund av att bostadspriserna är högre i storstäderna än på landsbygden.
Skuldkvoten är inte bara ett mått på hur skuldsatt du själv är utan kan också användas som en indikation på hur skuldsatta Sveriges hushåll är. Skuldkvoten i Sverige har ökat de senaste åren. Det är därför som amorteringskravet på bolån (att amortera en extra procent varje år vid en skuldkvot på över 4,5 %) har införts och att det finns förslag på att införa ett skuldkvotstak.